Testa dig själv: Borde du bli soloprenör?

testa-dig-sjalv-borde-du-bli-soloprenor

Aaaaaaah att vara anställd.... Det är livet på en pinne det. Bekväma rutiner, fast lön på kontot varje månad och någon annan som bestämmer vad du ska göra. Vad mer kan man önska?

Mycket mer, säger du? Är det kanske så att du ofta funderar på att kanske, någon dag starta något eget? Eller drömmer om att förverkliga en idé du har, eller lösa ett problem du gått och tänkt på länge? Kittlar det i magen när du föreställer dig att vara din egen chef? Men tänker du samtidigt att hela den här grejen att vara sin egen verkar så komplicerat, riskfyllt och läskigt att du undrar om du verkligen är up for it? Är du verkligen en sån där entreprenörstyp?

Det finns bara ett sätt att ta reda på det.

Eller nja, säkert flera sätt, men det jag föreslår i det här fallet är såklart mitt lilla självtest här nedan.

Soloprenörskap förresten, vad är skillnaden på det och vanligt entreprenörskap? 

En soloprenör är en självständig entreprenör, egenföretagare eller frilansare. Medan en entreprenör kan jobba i team eller till och med anställa folk i sina företag så föredrar en soloprenör att jobba på egen hand i högsta möjliga grad. Hen vill bygga sitt eget personliga varumärke, inte behöva anpassa sig själv och sina idéer, och vara totalt obunden i sitt företagande.

 

Borde jag bli soloprenör?

✔️ Jag älskar att skapa och bygga saker. Särskilt när jag får bestämma allt själv.

Det går såklart att var en kreativ person på hobbynivå och trivas bra med det. I många fall kan det vara en bättre väg att gå: att ha ett tryggt jobb på dagarna, för att kunna skapa fritt och utan stress på fritiden. 

Men för vissa av oss är skapandet ett sån drog och en sån ljuspunkt i tillvaron att vi helst inte vill syssla med något annat. Jobb eller studier blir en irriterande parentes att vifta bort så att man får dyka in i sin egen kreativa värld igen. Det är när man känner så här som man kanske vill fundera på att göra business av sin hobby, som ett sätt att ta sig själv på allvar och utforska sin fulla potential.

 

✔️ Jag vill lösa problem. Tänker ofta “varför har ingen gjort det här ännu?” och ser en massa saker i vardagen som jag skulle kunna förbättra.

Även problemlösning är en i allra högsta grad kreativ syssla. Man börjar bara från en annan vinkel: observerar samhället och sin egen vardag, ifrågasätter hur saker och ting fungerar och kan inte låta bli att tänka ut alternativa lösningar.

Problemlösningstänket är verkligen ett trademark hos entreprenören, och ett perspektiv man måste ha om man ska lyckas som egenföretagare. Det handlar inte bara om dina skapelser och det du vill erbjuda världen - världen måste behöva eller vilja ha det du erbjuder.

Är du en naturligt lagd problemlösare så har du så att säga "halva inne".

 

✔️ Jag vill coacha andra.

En annan vanlig vinkel för soloprenörer är att fokusera på att hjälpa och coacha andra till framgång. 

Det finns många medium att göra detta genom: en blogg, en YouTube-kanal, en bok, en konsultverksamhet, en kurs (online eller offline.) Eftersom att det finns så många coachingmetoder så är du fri att välja det sätt du trivs bäst med, så att du kan coacha på dina egna villkor.

 

✔️ Jag vill gå min egen väg, inte någon annans.

Det är fullt möjligt att vara entreprenöriellt lagd och samtidigt trivas i en anställning. Arbetsmarknaden är full av spännande företag att få utlopp för sin kreativitet hos. 

Men om du är entreprenöriell och samtidigt väldigt självständig så tenderar du att inte riktigt nöja dig med att dansa efter någon annans pipa. "Ju fler kockar, desto sämre soppa" och "Själv är bäste dräng" är uttryck som dyker upp i ditt huvud när du sitter i timlånga möten där en massa viljor ska enas kring ett beslut eller brainstorma fram en idé. Det enda du kan tänka på är hur mycket du vill hem till din kammare och göra det själv. 

 

✔️ Trygghet är tråkigt. Ovisshet och oändliga möjligheter är spännande.

Ett utmärkande drag hos entreprenören och soloprenören är rastlösheten, nyfikenheten och oviljan att "nöja sig". 

Visst är det tryggt och skönt att ha en fast lön. Att kunna planera saker långt i förväg. Att veta ungefär hur nästa vecka ska se ut. Men för en entreprenör är detta mer ett fängelse än en bekvämlighet. En fast lön betyder ett tak på vad du kan tjäna, oavsett hur bra du presterar. Och att varje vecka ser i princip likadan ut är rent ut sagt deprimerande. Medan tanken på att vara sin egen lyckas smed är djupt tillfredsställande.

En entreprenör förlitar sig hellre på sin "hustle", än en fast lön.

 

✔️ Jag är rebellisk. Gillar inte att bli tillsagd vad jag ska göra.

Det ingår ett visst mått av kaxighet i soloprenörskapet.

Ju mer du vänjer dig vid tanken på att gå din egen väg, förverkliga dina idéer och göra saker och ting på ditt sätt, desto mer skeptisk tenderar du att bli gentemot "auktoriteter". Folk som vill ta ner dig på jorden och förklara för dig vad som är realistiskt. Folk som tycker att du ska skaffa "en riktig utbildning" eller "ett riktigt jobb". Folk som vill ruta in dig, styra dig, tämja dig.

Med det inte sagt att en soloprenör är uppkäftig eller otrevlig. Hen låter sig bara inte påverkas av omgivningens fördomar och rädslor, och känner inget behov att pleasa andra i sina karriärval. 

 

✔️ Jag är envis. Har jag bestämt mig för att jag vill något så vägrar jag ge mig. 

Om en soloprenör har en kickass-idé och en plan för att förverkliga den så ger sig en soloprenör aldrig.

Hen kan ha sega och omotiverade perioder, tvivla en massa på sig själv och misslyckas med det ena efter det andra. Men hen kastar aldrig in handduken. 

För faktumet är: det finns inga misslyckanden, bara lärdomar. Och de enda sätten att inte lyckas är genom att aldrig försöka eller genom att ge upp. 

 

 

Så, hur gick det? Är du en natural born soloprenör? ;)