Skippa dieten - ät medvetet istället

il_fullxfull.321582159-300x2351.jpg
Jag skriver ofta om mindfulness och meditation här på lugnochfin, och jag får bara fler och fler anledningar att fortsätta. Efter att ha läst boken The Headspace Diet, och fått en rad insikter om mitt eget krig mot mat, så har jag hittat ännu ett sätt som mindfulness räddar våra liv på. 

Om du ryggade tillbaks vid ordet "diet", var inte orolig. Mindfulness är raka motsatsen till dieter och till allt vad bantning innebär. Det här är artikelserien för alla oss som är trötta på att föra krig mot mat och vår relation till den, och som bara vill kunna njuta av mat utan att det skadar oss fysiskt eller psykiskt.

I den här första delen i serien ska jag berätta vad mindfulness som matfilosofi innebär, och varför det kan rädda både din vikt och ditt psyke.

Nästa del handlar om hur medvetet ätande går till i praktiken. Hur planerar, handlar, lagar och äter man mat på ett närvarande sätt?
Och i sista delen kommer ett manifest för medvetet ätande, samt mer resurser för dig som gick igång på detta och vill ha mer.

Diet = abstinens och frustration

Vad dieter handlar om är förbjuden mat. Följer man en diet så innebär det i regel att någonting antingen elimineras eller begränsas, ofta till smärtgränsen. Det är ett dömande förhållningssätt till mat, i och med att viss mat är dålig, farlig eller bör undvikas av andra skäl. (Vilket i och för sig kan stämma, men det är en annan femma.) Dieter innebär också en form av nolltolerans, "allt eller inget". Vi blir perfektionister när vi ska följa en diet. Antingen så sköter vi oss med millimeterprecision eller så fuskar vi och släpper alla hämningar. Ena stunden petar vi i maten, och i den andra stunden måste vi lätta på trycket genom att kasta i oss allt det där förbjudna. Dieter ger mat en sådan laddning. En laddning som inte hjälper varken självkänsla eller självkontroll.

"Vad tänkte jag när jag tog den där kakan till efterrätt? Nu är ju hela dagen förstörd. Morgonträningen är kastad i sjön och jag kan lika gärna skita i allt och äta vad jag vill. Får börja om imorgon istället. Fan vad värdelös jag är. Kommer aldrig ta mig ur det här..."

Att "gå på diet", hur hälsosam och idealisk den dieten än må vara, leder ofta till en slags besatthet av mat och ätande. Ibland är den här besattheten även kopplad till utseendefixering och träningshets, och ackompanjeras av en inre dialog som är tjatig, kritisk och hatisk. Bättre blir det inte om vi dessutom är fast i ett beroende eller hårt sittande vanor. Då kan vi verkligen känna oss som slavar under maten, utan kontroll över oss själva.

Mindfulness = neutralitet och avslappning

Om vi nu jämför detta med läran om mindfulness: närvaro, långsamhet, sinnlighet, neutralt observerande, icke-dömande, medvetenhet om våra tankar och känslor med valmöjligheten att inte svepas med i dem...

Låter det inte lite som raka motsatsen till diet-filosofin?

Inom mindfulness ligger fokus på närvaron i vår egen kropp. Att bra, snarare än att se bra ut. (Även om det ena ofta medför det andra.) Att delta till hundra procent i nuet, och hur nuet känns i vår kropp. Idag gör vi oftast motsatsen när vi äter: vi gör det med ena handen medan vi ser på tv eller konverserar. Vi är varken medvetna om hur maten smakar, hur mycket vi äter eller när vi är mätta. Medvetet ätande får maten är smaka bättre. Dessutom äter vi inte lika mycket när vi är uppmärksamma på mättnadskänslorna och hur maten gradvis blir mindre aptitlig ju mer vi äter.

En annan fundamental grundregel inom mindfulness är att medvetandegöra den inre monologen och se upp med tankar som är dömande: "det där ljudet är störande", "den här maten är äcklig", den där personen är ful", "jag är ful", o.s.v.

Detta innebär också medvetenhet om våra tankar och känslor. Inte på det vis att vi förlorar oss i dem, utan på ett distanstagande och neutralt sätt. Mindfulness handlar inte om att försöka stänga av tankar eller om att vältra oss i känslor. Det handlar om att ta ett steg tillbaka och bara titta på vilka tankar och känslor som kommer, vad de säger om oss och vad vi vill göra med dem.

Den här approachen gör att vi hinner bli medvetna om den där inre monologen som för oss närmare att göra något som vi senare kommer att ångra. (Motverkar "helt plötsligt så hade jag ätit upp all glassen"-syndromet.) Den gör också så att vi kan betrakta den här striden inom oss själva över huruvida vi ska äta glassen eller inte, och ha lugnet och distansen att fatta ett medvetet beslut.

Vetenskapliga bevis: mindfulness gör skillnad

Det finns en mängd studier som bevisar effekterna mindfulness har. Dessa effekter är inte bara upplevelsebaserade, de är faktiska, fysiska förändringar i våra kroppar och hjärnor.

Här är ett urval:

  • Mindfulness ökar antalet neuroner i hippocampus, vilket bidrar till ökad emotionell stabilitet
  • Mindfulness ökar blodtillförseln till den del av hjärnan som hanterar kroppslig medvetenhet som t.ex. känslan av att vara mätt.
  • Mindfulness minskar produktionen av stresshormonet kortisol, vilket gör det enklare att behålla muskler och tappa fettreserver.
  • Mindfulness ökar blodtillförseln till det område i hjärnan som hanterar självkontroll. (Bara en sån sak! Och det ska jag prata mer om senare i serien...)
  • Mindfulness ökar aktiviteten i området i hjärnan som har med beslutsfattande att göra.
  • Mindfulness stärker immunförsvaret.
  • Mindfulness stärker området i hjärnan som hanterar och regulerar känslolivet, vilket lindrar upplevelsen av känslor som "svämmar över".

I nästa del går vi in på hur du praktiserar mindfulness i vardagen. Hur du ska tänka, hur du ska planera, handla och laga din mat, och framför allt hur du ska äta.