Bli morgonmänniska, del 1: Så lär du dig älska tidiga mornar

Early-morning-fog-pink-color-24582689-1440-900-300x1871.jpg
Hur kan någon frivilligt välja att gå upp ur sängen när det fortfarande är becksvart utanför fönstret. Går det rent av att tycka om det? Det har jag länge undrat. Som ett experiment tänkte jag därför göra mitt bästa för att locka in dig, (och mig själv), i morgonmänniskornas mystiska värld.

Så länge jag kan minnas har jag kallat mig själv nattuggla. Och inte bara nattuggla: morgonhatare. Jag mår fysiskt illa av att gå upp tidigt. Jag tappar livslust av att gå upp tidigt. Det gör ONT i min kropp att gå upp tidigt. Oavsett hur länge jag sovit så verkar jag inte kunna förmå mig själv att komma upp före tidigast 9, det är som om min kropp är programmerad till att sova då. Vad jag försöker säga är: om jag klarar detta så kan du också. Man kan inte bli mindre morgonmänniskematerial än jag. Jag har försökt så många gånger och misslyckats. Det är alltså med motvilligt hopp jag skriver den här serien, (och ägnar mig åt självspäkning varje vardagmorgon i 30 dagar framöver). Jag vill bevisa för mig själv och andra att det går att välja sin dygnsrytm, inte vara ett offer för den.

Jag uppmanar också dig som läser att delta i diskussionen, så att vi som vill kan lära oss att bli tidiga uppstigare, och gilla det.

Låt oss sätta igång artikelserien med denna högst relevanta fråga:

Varför bli morgonmänniska?

Gör det ens någon skillnad vilken tid man går upp? Har morgonmänniskor fördelar som inte vi andra har? Jag har gjort en hel del research och hittat åtminstone 5 anledningar till att bli morgonmänniska:

1. Morgonmänniskor har ett försprång in i dagen. 

Detta har alltid stört mig, som älskar att sitta till sent på natten med deadlines med förklaringen att "mer försprång än så kan man inte ha". Och det stämmer väl förvisso. Men det är inte den sortens försprång jag menar. Har man börjat sin dag redan kl. 6 så har man flera timmar på sig att bli varm i kläderna innan ordinarie arbetstider startar. Man kan unna sig att ta ett varmt bad, läsa en tidning vid köksbordet och se morgonnyheterna. Få träningen gjord och leva på energin resten av dagen. Planera vad som ska hinnas med. Just eftersom att man har detta tidsmässiga och psykologiska försprång så blir man klar med dagen snabbare och slipper sitta till 02.00 med arbetsuppgifter... Det finns ändå en viss känsla av övertag i att vara uppe före alla andra. Njut av den.

2. Morgontimmarna är tysta.

Beroende på hur tidigt du vågar dig upp så får du precis samma tystnad och lugn som du tidigare hittat framåt småtimmarna. Kanske är de tidiga morgontimmarna ännu mer stillsamma om man tänker efter, så är det det man är ute efter så har man all anledning i världen att bli morgonperson. Det är mörkt (på vintern), eller sådär skymningsdisigt (på sommaren), och bara du och fåglarna är vakna.

3. Mornar är vackra.

När folk har påstått detta för mig tidigare har jag fnyst. Solnedgångar är också vackra, och det går alldeles utmärkt att klara sig med bara dem. Men det är något speciellt, nästan magiskt, med det där tidiga morgon-ljuset. Kanske inte ett bärande skäl till att ta sig upp, men en tröst och uppmuntran. Ett av mina mål är att bli en sådan som tränar tidigt på morgonen, utomhus, i soluppgången.

4. En övervägande majoritet av framgångsrika människor gör det. 

Många framgångsrika (och rika) personer går upp hiskligt tidigt på morgonen. Jag vet inte vad det beror på, och det går säkert alldeles utmärkt att vara framgångsrik oavsett dygnsrytm, men jag tycker ändå att det är en intressant detalj. Kanske är det för att deras scheman är så fullsmockade att de vant sig vid de tiderna. Eller så hör det ihop med punkt 1 i min lista. Eller kanske beror det bara på att de älskar sina jobb så mycket att de inte har tid att sova. Oavsett anledning så tror jag på NLP-principen att modellera människor som nått dit du själv vill nå. Jag tror också att det är våra vanor som allra mest bidrar till våra framgångar, mer än enskilda prestationer. Därför blir jag inspirerad av framgångsrika människors morgonvanor.

5. Du har nära till kreativiteten. 

Vi konstnärssjälar tenderar att gilla våra nätter. Det hör liksom till kulturlivet att vara lite samhällstrotsig och sitta uppe hela nätterna med gitarren eller målarduken. Och jag kan erkänna att min kreativitet ofta kickar in naturligt efter midnatt. Men om man bortser från smärtan i själva uppstigningsögonblicket, och de första minutrarnas brain fog, så är man faktiskt väldigt klar i skallen på morgonen. Jag överraskas gång på gång av hur kreativ och produktiv jag är när jag väl fått i mig mitt kaffe och satt mig till rätta. Som författaren Jack London säger: "You can't wait for inspiration, you have to go after it with a club."

En annan bidragande faktor med morgonen är att dagen ännu inte hunnit få tag i dig. Börja inte dagen med att kolla inboxen eller läsa deprimerande nyheter. Börja dagen med att tömma din hjärna på alla idéer du kan innan världen börjar distrahera dig.

I nästa del av serien ska det handla om varför det är så förbannat svårt att ställa om sin dygnsrytm, varför det kan rent av göra ont att tvinga sig ur sängen, och vad som ligger bakom olikheterna mellan nattugglor och morgonpigga.

Glöm inte att kommentera inlägget med din syn på tidiga mornar, deras förträfflighet kontra vedervärdighet...