Meditationsskolan del 3: medveten närvaro

I den här delen av meditationsskolan ska jag prata om min favorittyp av meditation, medveten närvaro. I förra delen beskrev jag den som en extrovert typ av meditation, just för att man inte stänger in sig inuti sig själv utan tar in omvärlden och existerar i den med harmoni och medvetenhet.

Många av de meditationsövningar jag först testade gick alla ut på en och samma sak: att sitta blixtstilla, blunda och inte tänka på någonting. Efter varje försök hade jag ångest över att inte ha lyckats och varje meditationsstund kändes som en tävling mot mig själv i att kunna sitta så stilla som möjligt. En kamp mot alla tankar som kröp inpå mig så fort jag blundade. Den ständiga irritationen över störande ljud och kliande kroppsdelar.

Dels så kanske det här är ett mindre tilltalande sätt att lära ut meditation på, men dels så kanske detta sätt att meditera inte tilltalar alla. Jag märkte hur lätt och njutningsfullt meditation kunde vara första gången jag prövade på en buddhistisk zenmeditation. Detta sätt att meditera, som också innefattas inom läran om mindfulness, går ut på att närvara här och nu, 100%. Det är effortless och väldigt skönt, och effekten är uppiggande och helande. Speciellt om man känner sig stressad, rastlös, distraherad, lättirriterad, frustrerad, deprimerad eller liksom bortkopplad från omvärlden. Framförallt är det simpelt, något som jag verkligen uppskattar.

1.    Hitta en plats att sitta på. Jag tror ju på det här med jordmeridianer och qi-flöden och kraftplatser och sånt, så jag skulle uppmana dig att gå till en plats som känns bra. Gärna utomhus, men annars kanske nära ett fönster, eller bara en plats som är skön att sitta på. 2.    Sitt bekvämt. Använd gärna kuddar. Och sitt i den ställning som känns bäst för dig. 3.    Ta några minuter för att känna in andningen och komma ner i varv. Några djupa, syrerika andetag först och sen lugna, stillsamma andetag. 4.    Fokusera blicken någonstans i golvet framför dig, eller på ett föremål, t.ex. en blomma eller en sten. Oftast brukar blicken hitta en bra viloplats av sig själv efter en stund, ungefär som det kan bli ibland när man fastnar med ögonen på inget speciellt. 5.    Sitt nu bara lugnt och stilla och ta in omgivningen. Din blick vilar på en punkt, men du kan medvetandegöra resten av miljön med ditt periferiseende. Jag kan till och med känna att jag tar in mer genom att titta på det här sättet. Det är så lätt att man fastnar med näsan i detaljer hela tiden, så att för en gångs skull tillåta sig själv att se helheten känns som en befrielse. Som att komma ut ur en isoleringscell.

Egentligen är det inte mer komplicerat än såhär, men några saker du kan ha i åtanke är:

•    Ta in omgivningen med alla dina sinnen. Lägg märke till ljuden du hör, även de ambienta ljud som du vanligtvis filtrerar bort. •    Döm inte. Se inte störande moment som distraktioner. Notera dem objektivt utan att sätta etikett på dem. Kämpa inte emot din omgivning, låt den bara vara, och bara var i den, motståndslöst. •    Du måste inte stirra blint på samma punkt hela tiden. Om något påkallar din uppmärksamhet, uppmärksamma det. Själva vitsen med medveten närvaro är just att medvetet närvara. Det tillåter dig att upptäcka saker du inte hade lagt märke till annars. •    Känn hur du blir ett med miljön du sitter i. Denna känsla har jag märkt kommer automatiskt efter en stund. Sitter man stilla så börjar kroppen efter ett tag att domna bort lite, en väldigt intressant känsla. Tycker du det är obehagligt så rör lite på dig, men annars så kan du använda känslan för att bli ännu mer harmonisk och närvarande. Som en tidlös staty som inget kan rubba.

En spännande sak men den här typen av meditation är att tiden vanligtvis går fortare än man tror. Kanske är det för att det känns lättare och skönare än man förväntat sig. Tiden går ju fort när man har roligt.