Lugnochfinskolan del 3 - Landa i kroppen

Välkomna till del 3 i lugnochfinskolan!

Nu ska jag gå igenom ett annat av mina knep för att lugna ner mig själv.

Oftast när jag är stressad och har ångest så är det för att jag är för mycket ”i mitt eget huvud”. För fixerad vid mina tankar och känslor. Och när man är stressad så flyger vanligtvis tankarna runt i huvudet på en som en karusell, och man sitter i karusellen och åker varv på varv på varv så fort att man mår illa. Så tycker iallafall jag att det känns.
Man blir inte nödvändigtvis mer effektiv eller får mer uträttat för att man har ett högt inre tempo. Man kan ha ett högt yttre tempo, och få en massa gjort, men ändå ha ett lugnt inre tempo. Det är ju trots allt oftast inte fysisk stress som får oss att ligga vaken hela nätter och grubbla över saker, eller hur?
Det finns tillfällen då man såklart har nytta av att vara väldigt ”mental”, att vara uppe i huvudet på sig själv. Men när man är stressad och uppe i varv och orolig, eller om man grubblar och har ångest över något, så mår man bra av att landa i sin egen kropp. Hamna med båda fötterna på jorden så att säga.

Så hur gör man det då? Tankarna flyger ju runt i huvudet av en anledning och det är oftast omöjligt att tvinga bort dem med tankekraft.

För att landa i sin egen kropp behöver man vara fysisk. Man behöver göra något med sin kropp för att påminna sig själv om att man inte är en tankebaserad varelse eller någon slags prestationsmaskin. Att andas är det enklaste och självklaraste sättet att påminna sig om detta. Att ändra hur man andas är steg ett, och jag pratade lite om det i förra delen. Jag planerar även att gå igenom flera enkla, icke-flummiga meditationsövningar här på bloggen i sinom tid. Men till att börja med räcker det att bara bli medveten om sin andning, hur man andas, och sedan flytta ner andningen till magen och andas lugnare och långsammare. Bara detta i sig kan hjälpa enormt mot runtflaxande, jobbiga tankar, men i många fall krävs tyngre artilleri.

Kombinerar man andningen med att göra något med kroppen så blir det enklare att landa. Jag har väldigt lätt för att glömma bort min kropp när jag är fokuserad på något eller stressad, och känner därför inte att jag sitter fel eller är stel. Och ibland kan jag gå flera dagar i sträck i det här tillståndet, fullkomligt omedveten om min kropp utan bara helt och hållet fast i mina tankar och vad jag ska göra härnäst o.s.v. Och tro mig, jag vet att det kan vara svårt att tvinga sig ut ur detta. Man kanske har roligt, och tycker inte att det borde vara skadligt för en. Men jag tror att många människor som gått in i väggen kan intyga att det kan vara svårt att höra sin egen kropps signaler ibland. Därför kan du behöva tvinga dig själv att omedelbart släppa det du håller på med, hur intressant och brådskande det än är, och ägna några minuter åt att landa i din egen kropp.

Att landa i sin egen kropp: (några olika exempel)
  • Lämna platsen du är på och byt miljö i 5-10 minuter. Promenera omkring och andas. Kroppen älskar att promenera. Den är gjord för det.
  • Gör några yogaövningar eller stretchövningar. Jättebra om du sitter framför dator 8 timmar om dagen.
  • Ner på golvet och gör 10 armhävningar. Pressa dig själv!
  • Sätt på någon musik och dansa i tio minuter. Vilt, så att du blir svettig. Det brukar göra det svårt att kontemplera vad du ska säga på mötet på fredag t.ex.
  • Sjung! Spelar ingen roll hur det låter, det är skönt och distraherar hjärnan. Att sjunga är min absoluta favvometod för att stressa av och få ur mig känslor.

Kommer inte på fler saker just nu, men har du något annat du gillar att göra, som du måste göra med kroppen, så funkar det lika bra. Du kanske har ett djur du kan leka med eller nåt sånt. Poängen är just att man så lätt glömmer bort sin kropp när man är stressad. Det är därför folk som tränar ofta och regelbundet har lättare att hantera stress.

Hoppas att det här inlägget kan vara till nytta. Det är inte direkt någon ”ny” information, men det kan vara lätt att glömma de mest självklara saker ibland.

I nästa del av lugnochfinskolan ska jag tipsa om en metod som kan verka löjlig men som faktiskt funkar, hur motvillig man än är till den. Stay tuned. ;)

Puss och kram <3