Kan man få sova som folk, tack?

Jag var så duktig igår kväll och gick och lade mig redan halv tio. Kände mig behagligt sömnig. Satt och läste i ca. 40 minuter, sen kände jag ”Åh vad skönt det ska bli att sova nu. Och i tid och allt. Det här är ju bara helt perfekt, gud vad duktig jag är”

Sen låg jag. Och väntade, och väntade och väntade. Inget hände. Klockan blev tolv, jag tog fram spikmattan, låg på den i en halvtimme, kände mig tillslut riktigt dåsig, lade undan spikmattan, och fortsatte sedan att ligga och glo. Klockan blev ett. Jag satte mig i soffan med en filt och började meditera. Fick sakta men säkert ner andningen till nästan sömnnivå. Kände i hela kroppen att ”Kryper jag ner i sängen nu så somnar jag på fem minuter”. Kröp ner i sängen. Fortsatte att ligga och glo.

Ett välbekant rytmiskt dunkande sätter igång: IQ-befriad granne med stor stereo och dålig musiksmak verkar inte heller vilja sova. Öronproppar i, ligger och vrider och vänder mig nån timme till och börjar bli förtvivlad. Vad har jag gjort för fel? Jag har varit vaken sen halv sju på morgonen, varit uppe i typ 20 timmar, det är verkligen dags att bli trött och somna! Ska jag behöva drämma en stekpanna i huvudet på mig själv så jag tuppar av? Ska jag behöva skaffa sömnmedel? Vad är det för fel på min kropp, varför kan den inte lyda mig? Varför måste den vara uppe till sent på natten och sova till mitt på dagen och göra så att jag mår dåligt? Jag är snäll mot min kropp, varför vill den inte vara snäll tillbaka? Och så vidare…

Någon som känner igen sig? Har tips och råd kanske?