Den svåra konsten att djuparbeta

Jag har länge haft en slags obehagskänsla. En krypande misstanke om att mitt användande av teknik och internet har gjort något med min hjärna. Något som inte bara är bra. 

Jag är ett stort fan av teknik. Jag spenderar i stort sett all min vakna tid online. Jag har blivit så digital genom åren att jag knappt någonsin skriver för hand längre, eller läser på analogt papper. Jag har vant min hjärna vid att ta in enorma mängder information och direkt omsätta den i praktiken. Jag har lärt mig att snabbt hitta resurser online, och att göra femtioelva saker samtidigt. 

Men vad har jag förlorat längs vägen? 

Jag ser mig själv som en kreativ person. Men jag sätter mig inte ner och skapar något särskilt ofta längre. Jag målar eller ritar väldigt sällan. Jag längtar efter att spela piano, men kommer sällan till skott och när jag väl gör det tappar jag intresset efter tio minuter. Jag har knappt tålamod att sitta igenom en hel film. Kan inte ens se ett helt avsnitt av en teveserie utan att fippla med mobilen stup i kvarten.

Det är något som inte står rätt till med mig, och det är skrämmande.

Jag läste nyss ut boken “Deep Work: Rules For Focused Success In A Distracted World“, skriven av forskaren och författaren Cal Newport. Och nu förstår jag precis vad som hänt.

De poängerna Cal Newport för fram i sin bok är att vi människor använder teknologi och internet på ett sätt som gör att vi håller på att tappa vår förmåga att fokusera och prestera på topp. Vi håller på att tappa vår förmåga till “deep work”.

“Deep work” - den sortens djupa arbete där vi hamnar i flow, kreativiteten flödar och vi pushar oss till den absoluta gränsen för vad vi är kapabla till. 

Det är genom djuparbete som innovationer, genombrott och mästerverk nås. 

Men i dagens uppkopplade, hyperaktiva samhälle är det jäkligt svårt att djuparbeta. Vi multitaskar, springer från möte till möte, slösurfar mellan BuzzFeed-artiklar och blir avbrutna av en strid ström emails, tweets och Facebook-notiser.

“People who multitask all the time can’t filter out irrelevancy. They can’t manage a working memory. They’re chronically distracted.”

Djuparbete kräver absolut fokus, utan distraktioner. Det kräver uthållighet. En vilja att stanna kvar när det blir jobbigt, svårt eller tråkigt. Och dessa saker håller många av oss på att tappa. 

Många av oss står inte ut med ens några minuters tristess innan vi plockar upp mobilen för att få lite stimulans. 

Många av oss får ingenting rejält gjort på jobbet om dagarna, för att vi slits mellan för många ytliga arbetsuppgifter som t.ex. emailhantering, möten och sociala medier.

Många av oss går runt med drömmar och planer för vad vi skulle vilja skapa eller göra - om vi bara hade tid/inspiration/fokus.

Men vi är konstant överväldigade av alla intryck och all information runt omkring oss. Vi har inte förmågan, varken praktiskt eller mentalt, att fokusera på en komplicerad uppgift den tid som krävs.

Visst är det lite läskigt?

Det är såklart fantastiskt hur många fler möjligheter vi har idag tack vare internet och teknik, men kanske är det dags att stanna upp och reflektera över hur vi använder dessa verktyg? Och hur de får oss att må. 

“To build your working life around the experience of flow produced by deep work is a proven path to deep satisfaction.”

Forskning har visat att det är just när vi arbetar som mest fokuserat, med saker som är betydelsefulla för oss, som vi är som allra lyckligast. Inte när vi är lediga. Inte när vi irrar runt som råttor i en labyrint av intryck och aktiviteter.

Hur motvilligt det än kan kännas att dra sig tillbaka från omvärlden för att dyka djupt ner i en komplex uppgift så är det alltså när vi väl är i den som vi mår som allra bäst. 

Hur kan vi då återerövra vår förmåga att jobba djupt och inte dras ner i en kvicksand av ytligheter och distraktioner? 

Att återfå förmågan att djuparbeta handlar lika mycket om att öva upp sitt fokus som att avvänja sig vid sitt omättliga behov av distraktion och underhållning. Cal Newport föreslår en rad metoder för att träna båda dessa egenskaper.

Här är mina 5 bästa lärdomar från "Deep Work":

☛ Ta inte pauser från ytligt arbete för att fokusera. Ta istället pauser från djuparbete för att få det ytliga överstökat. Gör djuparbetet till norm och gör allt annat runtomkring det. 

Det här är så så så svårt. Men lyckas man bara med denna enda grej så kommer det revolutionera ens liv. Se det som mental styrketräning. Börja med korta perioder av djupt fokus och utöka dem gradvis. Rekommenderar verkligen appen Freedom för detta, som jag skrivit om tidigare i bloggen

☛ Ha stenhård koll på hur du spenderar din tid. Schemalägg långa block av helt ostört djuparbete och sköt allt annat utanför den tiden. 

Det här kämpar jag verkligen med, men varje dag jag lyckas så mår jag så jääääkla bra och har fått sinnessjuka mängder viktigt jobb gjort. Ingenting klår den känslan. 

☛ Undvik click bait, skräpunderhållning, tanklöst surfande och sociala medieanvändande som om det vore gift. För det är det det är. Iallafall om man är en person som kämpar för att få meningsfullt arbete gjort på daglig basis. 

Jag har utvecklat en fullfjädrad allergi för den här sortens innehåll. Det kryper i kroppen på mig när jag ser länkar i stil med “this little girl’s performance blew the judges away” och “you won’t believe what happens next” och “53 most memorable moments in television history” och “teenagers react to 80’s technology” och blablabla. Hur lockande det än är att klicka på så är det skräp och man klarar sig alldeles utmärkt utan det.

☛ Stäng av alla slags notiser som riskerar att störa dig när du arbetar. Och jobba i helskärmsläge för att inte lockas att multitaska eller bryta ditt fokus. 

Bara att ta bort appsymbolbrickan från mitt emailprogram har gjort underverk för mig. Istället för att kolla mailen så snart brickan blir röd så jobbar jag oavbrutet i timmar utan att ens tänka på att kolla mailen. 

☛ Vänta inte på rätt tillfälle att djuparbeta. Bestäm vad som är prioriterat i ditt liv/karriär och sätt helt sonika dessa uppgifter först. 

I mitt fall är skrivandet min absolut viktigaste framgångsaktivitet. Om jag bara tar mig tid att göra det efter bästa förmåga så kommer mycket av det andra på köpet. Därför kommer skrivandet först, hur svårt det än känns när email trillar in, telefonen ringer och min sambo skickar klipp med fina fåglar i Facebook-chatten. =)


Känner du igen dig i mina upplevelser? Vilka strategier har du för att fokusera och blockera distraktioner?