Den ädla konsten att glädjas åt andras framgång

"Men gud vad mycket reklam det är i din blogg, den går ju knappt att läsa längre."

"Du som var så bra förut. Nu säljer du bara ut dig för pengar."

"Jag är så less på ditt säljsnack. Du känns inte genuin och äkta."

Förra veckan skrev Jonna Jinton det här inlägget, och när jag läste det började mitt blod koka. Jonna är en av de mest genuina, generösa och ärliga personerna i bloggvärlden. Och hennes bloggläsare är överlag några av de mest kärleksfulla man kan få. 

Ändå möts hon av detta nu när hon, (tack och lov), tjänar så pass bra på sin blogg att hon kan fortsätta driva den. Läsare ifrågasätter hennes agenda, ifrågasätter vilka slags företag hon samarbetar med, ifrågasätter hennes äkthet. De menar att hon "var bättre förr" när hon jobbade så att hon nästan slet ut sig och ändå knappt klarade sig.

Alla dessa bloggläsare som liksom diskvalificerar en bloggare de följt och älskat under många år, så fort hen börjar tjänar pengar på sitt arbete: Vad bottnar det i?

Är det avundsjuka? Egna skamkänslor kring pengar? Eller ens slags egoistisk girighet sprungen ur den utbredda gratiskulturen och reklamtröttheten? 

Jag vet inte. Jag förstår verkligen inte.

När jag ser en bloggare som skapar proffsiga sponsrade inlägg, har relevanta annonser på sin blogg, eller en shop med utvalda eller egenskapade produkter, då blir jag så jävla glad

Glad för deras skull, för att jag önskar dem pengar och framgång precis som jag önskar mig själv det.

Glad över branschens utveckling, och att vi bloggare har möjlighet att omvandla vår passion till ett betalande yrke. 

Glad över att företag ser bloggare som värdefulla partners. 

Glad, för att om de kan så kan även jag och andra. Alla bloggare har börjat från samma ruta: Nummer ett. Alla har samma villkor och förutsättningar.

Avundsjuka bottnar ofta i en felaktig tro att det som någon annan har inte är uppnåeligt för en själv. 

Missunnsamhet bottnar ofta i en tro att mer pengar i någon annans ficka innebär mindre pengar i ens egen. Att det finns en begränsad mängd lycka i världen och när någon vinner måste någon annan förlora.

Här kommer ett meddelande till dessa missunnsamma, bittra bloggläsare:

  1. Bloggyrket är ovanligt rättvist och räkmackefritt. Om en bloggare är populär, har många följare och tjänar pengar är det för att de har förtjänat det. De har arbetat hårt för det, hårdare än vad du någonsin kan föreställa dig. Och om de kan lyckas så kan du också, om du skulle vilja. Välj att inspireras istället för att bli avundsjuk och bitter.
  2. Ingen bloggare är skyldig dig någonting. Varken att leva upp till dina krav, vara din fläckfria förebild, eller hålla sin blogg reklamfri för din skull. Du vistas i deras blogg på deras villkor.
  3. En bloggare som får bra betalt kan ge ännu mer till dig av det som du gillar. Utan att det behöver kosta dig ett enda öre. Ni vinner båda två på att bloggaren har sponsrade inlägg eller samarbeten.
  4. Även om du är avundsjuk, även om du inte gillar något personen gör, även om du inte tycker att de förtjänar sin framgång: håll dina bittra kommentarer för dig själv. Det enda de gör är att få er båda att må dåligt.

Förmågan att glädjas åt andras framgång, att önska andra väl, är nog en av de mest hälsosamma egenskaperna man kan ha.

Det känns ungefär tusen gånger bättre än att tolka andras framgång som en personlig förolämpning, eller låta sig själv bli nedstämd och avundsjuk. 

Inte är det lätt alla gånger. Jag kan också få sting av avundsjuka ibland, innan jag kommer på bättre tankar. Det krävs övning för att ändra sitt tankemönster. Men när man väl övat upp förmågan att bli glad, på riktigt, för andras skull så märker man hur det boostar ens egen självkänsla och välmående. Och då blir allt bara en enda uppåtgående spiral av inspiration, pepp, kärlek och lyckönskningar. 

Att unna andra lycka är att unna sig själv lycka.